theresecarlsen

Efter ett fasligt göra-sig-i-ordning-och-packa kalas var de klara.
Efter att jag fått köra hem igen och lämna det jag glömt kunde de åka.
Efter att ha stationerat sig kunde de krypa till kojs.
Efter lite duggregn kom skyfall.
Efter skyfall kom snö, det var inte lika kul.
Efter att ha ringt mamma mitt i natten kom de hem igen, utan en audition i bagaget.
Det var Maries historia, nu kommer min:

Mitt i en välförtjänt sömn ringer en väckarklocka med hejdundrande kraft. Det brukar vara min, och alla brukar klaga. Det var inte min.
Jag kände stor aggresion mot min syster och gick in med beslutsam min för att ta död på ägodelen som får henne att vakna när hon är hemma, och mig att vilja mörda när hon inte är det. Det var inte Maries.
Skeptisk gick jag bort till moderens rum och finner detta onskefulla. Men jag blev så förvånad att jag endast stängde av den och somnade på studs.
En halvtimma senare hör jag röster. Det skall duschas och ätas frukost (och nej klockan är inte frukostdags en lördag morgon, och de har verkligen inte rätt att stå och gasta sådär) Och det ska plockas fram nya kläder och jag vet inte allt. Nattetimman till trots uppfattar min skarpa hjärna att vi har en besökare.
Efter ännu ett lyckat frsök att somna om väcks jag av en babian som promt ska ligga i min säng. MIN säng. Låter det som att jag vill ha en stor bebis liggandes där, med blött hår och tre täcken på sig så att jag svettas ihjäl? Känns det som att det är något jag saknat?! Det hela blir ju inte bättre av att babianen inte vill vara tyst OCH att hon klagar när MIN väckarklocka ringer, i anständig tid!
Efter att ha blivit utschasad från mitt eget rum, ja min egen säng till och med, och efter att den stora bebis babianen snott mitt täcke fanns det inte så mycket annat för mig att göra än att sätta mig vid TV:n.
Det är då jag får syn på Carson, min absoluta favorit i Fab 5 (och ja, bara att jag HAR en favorit i Fab 5 är rent patetiskt, men i vilket fall, I lööööve him!) Han stod med uppvikta jeans inne i ett stort varuhus, i en önskedamm och plockade upp småpengar. I just det ögonblicket slog det mig hur lik Ena är honom. Vilket kommer vara bra för vår framtida ekonomi i grannlandet. :)

I vilket fall så är mitt rum ockuperat, så jag kan inte göra mina läxor (dvs det är MerryBerrys fel om jag får dåliga betyg) och hennes rum är också ockuperat av en grobian så ja kan inte ens hämnas.
Hade det inte varit för att de sover så tyst och stilla hade jag trott att apsläktet var här för att invadera hela vårt land. Ungefär som ett tredjevärldskrig, de har ju i alla fall tvingat mig på flykt...

Jag tror att alla förstår att min morgon varit hemsk.