Finally! Finally indeed

Wihoooo!
Nagellack och fila naglar och raka ben och plocka ögonbryn och bara fixa hela dagarna i ända, det hade jag kunnat leva med. Det hade varit OK för mig att inte göra något vettigt på dagarna, helt OK! Jag skulle lätt klara av att bli en fotbollsfru, en sån där som inte gör något och som inte ska/behöver göra något heller förutom att bara shoppa och vara snygg. Jag ahde kunnat leva det livet.

Today har varit as-kalas-fedt-najs :D Den har varit så fruktansvärt bra att ajg nite kan välja ut vad som varit bäst. MEN en sak jag kan säga är att jag äntligen hittat hem i frisörvärlden: ÄNTLIGEN har jag hittat en frisör jag kommer gå till JÄMT, jag har dock aldrig klippt mig där, men Salong Rose i mitt hjärta! <3<3<3

Massor utav hjärtan i mitt huvud.
Och massor utav läxböcker på mitt skrivbord.
Det är dags att ta tag i mitt liv igen, men åh så skönt det hade varit att bara låta livet glida.
: )

The naked chef

Snabb info: Just nu står min mamma i köket och leker nakna kocken. Eller åtminstone mindre påklädda kocken. NÄR hände det vill jag bara fråga?! HAHA

Today I'm the KING of the world

Today I'm the King of the world.
Jupp, it's true.
Nothing will let me down, because I stand up on the inside. Precis som en GB-glass gubbe, det spelar ingen roll hur många gånger man slår ner honom han vickar alltid upp igen just för att han står upp inuti. Åtminstonde om man ska tro den lille pojken när han pratar med sin pappa i den lilla bruna boken med måtten 115*175 mm. För dig som vill veta mer om denna underbara bok är det bara att fråga.

I vilket fall som helst så är jag grym. Ja det är dags för lite självbekräftelse (finns det ordet?) Och jag är bra på alla sätt. Förutom de dåliga, men de fokuseras inte på idag. Never.
Jag har varit duktig och för det förtjänar jag något extra gott, därför ska jag snart köpa godis. Och JA jag är som en hund eller ett barn, när jag är snäll duktig och bra på alla sätt behöver jag belöning. :)

Idag ska jag förresten träffa väldigt trevliga människor. Fiya lyssna noga nu (du hör hur jag betonr orden och flinar åt dig om du försöker) : Väääldigt trevliga människor. I've got some info you wanna have btw ;)

Changes

Förändring är något positivt. Det kommer alltid något bra av att saker ändras om.
Det somm kan vara tråkigt i vissa fall är att det gamla försvinner, för även om det nya är bra så är det gamla speciellt. Ibland saknar man det ibland inte, mest inte. Livet blir trots allt bara bättre och bättre.
Som att vi fått en ny trevlig dator till elevrådsexpeditionen och JA detta kan räknas som en liten datainvigning där jag sitter i min ensamhet medan vissa steker sig.

Klasskamraterna jag inte har några lektioner med är i Glasgow vilket är mycket trevligt för dem men  samtidigt lite ensamt för oss andra som bara har varandra kvar.

Strax är det mattelektion och sedan fotografering som gäller. Underbara skolkort, tänk att det inte finns den minsta chans att amn lyckas ett enda år. Som sistaårs elev kan jag ju i alla fall hävda att jag vant mig och att det inte spelar någon roll längre.

Förändring som sagt, för att återgå till det, förändring sker hela tiden. Alla förändras. Allt förändras och jag måste säga att jag trivs. Vissa personer försvinner, andra personer finns kvar och ännu en grupp är de nya som kommer. Alla tycker vi om. Alla är trevliga.

Btw stekning blev det inget av, det var upptaget av andra som redan börjat fundera över färg till modevisningen.

Stick-café, mat och träning - allt livet bör innehålla

På insidan av ett av köksskåpen hemma sitter det just nu en lapp om ett stick-café. En plats där men en eftermiddag i veckan kan träffas och sticka, umgås och fika. Och alla åldrar och båda könen är välkomna. Jag tror min mamma satt den där och det är tre små söta tanter som håller i aktiviteten. Vore det fruktansvärt töntigt om jag faktiskt övervägde att gå?
Troligtvis ja... Men det spelar egentligen ingen roll vad jag överväger för jag kommer inte göra det. Jag kan inte sticka och jag har inget garn och jag har definitivt inte tid. Men det hade varit trevligt, och någon gång i mitt liv, när jag själv är en gammal liten söt tant, tänker jag gå en stickningskurs och sedan sticka hela dagarna i ända.

Idag har det varit möte i kyrkan och det har jag varit på.
Jag har gjort dagens goda gärning genom att fläta lillasystershår när jag egentligen hade för bråttom och detta gick ut över mitt eget utseende, men sen när är det utsidan som räknas :(
Jag har träffat kusinen som är bosatt i Norge och ätit middag hos mormor och morfar med halva släkten.
Jag har tagit ett nytt grepp om mitt liv och skaffat ett kort på ONYX, visserligen bara tillfälligt och i en månad, men alla beslut ska övervägas noga.
Nästsist men definitivt inte nästminst i trevlighetspoäng fördelade över dagen så har jag varit på cellgrupp med de nya kamratstödjarna och diverse vanligt trevligt folk.
Sist och absolut i särklass tråkigast idag så sitter jag med en politisk redovisning till imorgon men nu är det snart klappat och klart och dags att krypa ner i min exeptionellt bekväma säng.

Förövrigt har jag i helgen druckit en liter vatten på tid och jobbat och sovit på soffan och pluggat.

Tack och adjö

SCHJUK med betoning på SCH som en riktig västgöte.

Idag har min fader fått en ny leksak; en laser som berättar hur varmt det är på olika ställen. Peka och den mäter. Så nu vet jag att utsidan av min hand för tillfället är 27,2 grader och insidan 28,3 grader celcius. Livsviktig information.
    Som förkylningsbotningskur sover jag förtillfället mycket mycket. Flera timmar varje eftermiddag, något alla borde prova inte bara som siesta i fjärran länder. Sova är gott och jag känner mig massvis med friskare. Nästa steg i min förkylningsbotningskur är att jag äter te och äpple :) Yummi! För C-vitamin är bra mot förkylning. Har jag för mig. Och i vilket fall som helst är vitaminer alltid bra. Och jag är också nästan säker att det är C-vitaminer i äpple, eller? Men vare sig det innehåller det eller inte så är ju frukt bra. Varje dag hela året. Det står på skolsköterskans dörr på högstadieskolan jag gick på när jag var så liten. "Frukt är godis, varje dag hela året" . Och te är nyttigt för det är varmt och skönt för halsen. Och därmed PUNKT i frågan.

Ny vecka inledd med regnskurar och jag fick precis fruktansvärt ont i munnen när jag tuggade. Jag vill inte ha några sketna visdomständer! Alla tänder ska man få när man är liten, vad är det för mening nu?!
    Tacka vet jag förövrigt mörkblåa mjukisdräkter man kan gå omkring i hemma :)
Och skolarbeten som jag inte tycker om att göra borde bannlysas, men jag ska snart ta mig i kragen.

Imorgon har min klass sovmorgon till 12 men jag börjar8.50 för att jag ska nynna litegrann tillsammans med 50 andra människor, vad är det för påhitt egentlgien? Jag har ju aldrig kunnat sjunga och aldrig tyckte om att göra det heller. Aldrig någonsin har jag sjungit i duschen eller tagit sånglektioner. Varför kan inte jag få sovmorgon i mer än en fjutt timma? :(

Förresten, IMPORTANT INFORMATION; trevliga människor har flyttat till staden. Säg hej till dem så känner de sig välkomna!

Annars så sitter jag jag bara här och saknar mormor och morfar coh funderar på att börja sticka. Jag har ju liksom inget annat för mig så varför inte, det kanske kan bli raggsockor till jul eller en skev grytlapp.

Övernattning på Nabben

Min chef som fixar jobb åt mig ringde i fredagskväll och gav mig sådant följande morgon. Åh vad det är trevligt att jobba lördag förmiddag. Jättekul, inte :( Men riktigt farligt var det väl inte heller, trevliga golvjobbare fick lösa det mesta för mig tycker jag och det  var helt OK :)
        Och efter jobbet var det dax för mat och dusch och packning och transport till Gadden och tillsist vidare till Nabben där jag möttes av många trevliga ansikten och mindre trevliga utedass. För med min taskiga planering är det ju klart att jag blev kissenödig mellan Timmele (där Gadden bor) och Nabben som ligger 10-15 minuter därifrån. Timing alltså. BRA. Jag som ääääälskar utedass.
        Utedassen på Nabben är förövrigt rosa med gröna toalettlock och det finns en lampa i taket och så har två av dassen en flicka på utsidan av dörren och två en pojke. Inte för att jag förstår vitsen med det, på ett utedass liksom. Men så är det på Nabben.
       Vi grillade 70 korvar nästan och åt upp dessa. Och maschmallows. Och bror köpte choklad till mig. Och så hade vi fritid och samling och fritid igen och sång och spel och så när klockan var strax efter 22 och det inte fanns sådär vidare värst mycket kvar att göra under kvällen bestämde vi oss för att hämta en projektor och duk och lite filmer så det var bara för den körkortsbelagda personen med nyckel att åka in till "staden" en sväng. Jag följde med som sällskap men mest för att få kissa på en riktig toalett <3 Toaletterna där jag kissade (det finns flera på rad precis som i skolan) är vita och gröna. Och luktar inte illa.
       Tillbaka i kapellet på Nabben blev det "the freedom writers", en mycket bra film jag kan rekomendera. Och det är ganska mysigt att krypa in i ett täcke och sitta på trästolar 15 personer utspridda över en hel kyrksal (dock i mindre skala). Och nu var jag inte det minsta ironisk. Det var mysigt.
       Nattmacka och saft till hungriga själar senare och prat i köket sedan sovsäck i ett par timmar och så upp för att sjunga alla vänliga själar i församlingen till mötes. Ok inte riktigt så, men nästan.
        Klara-Rara var där och Filemon och en ny liten flicka vid namn som börjar på A och är otroligt långt. Fille-Rille och jag upptäckte charmen i att åka rutschkana nerför en madrass 1000 gånger i sträck, eller rättare sagt HAN upptäcke charmen i aktiviteten. Han tyckte också om att hjälpa till att skura golvet medan vi andra fikade. När vi 10 minuter senare kommer upp och ser halva hinken uttömd över hela golvet kände vi stor kärlek till 3åriga Filemon som så godhjärtat hjälpt till att försvåra vårt arbete och med sådan omtanke och prefektion han lyckades förgylla vår dag.
       Fast Filip fortsätter vara favorit i alla fall, precis som A och Klara-Rara. Och jag fortsätter vara lektant, för ja har man kommit upp i min ålder är det det man måste kalla sig. En till ny lekkamrat har jag bekantat mig med idag, hon heter Hjärtrud och är en svart gris med rosa öron och röda hjärtformade nästborrar (därav namnet; till och med 7 åringar vet att man måste matcha)
       Sedan bar det av hem igen och sova knappa timman tills det var  dax för smink (detta  onödiga existerande ting) och träffa Gadden igen. Sjunga sjunga sjunga och sedan avsluta dagen med varm choklad och hembakatbröd med skivbar leverpastej eller prickigkorv hemma hos mormor och morfar. Timmele är inte att förakta!
       Men bäst av allt var nog spänningen varje gång (OK det var inte många gånger vill jag lova) man var påväg mot utedassen och undrade om man skulle komma tillbaka. Den nervösa känslan när man gick från huvudbyggnaden ut under granarna och DIT till detta avskydda skithus. Kanske skulle man trilla ner och drunka i all avföring. Eller åtminstone svimma av denna gudomliga vidör. Fast för rättvisans skull måste jag påpeka att Nabbens utedass inte så fruktansvärda, men fortfarande är det en otäck spänning när man går dit (vilket i och för sig kan bero på att man bokstavligt talat nästan sprängs inifrån av sådant man tidigare druckit och nu vill dela med naturen - jag antar att det hamnar i naturen men jag har inte den blekaste).
       Såhär går det alltså till när man har församlingshelg.

Tack och adjö och godnatt

RSS 2.0