Svamp

Jag har kryp överallt utanför och innanför och troligtvis innuti.
Jag och min kära fader har plockat svmap idag, som på den gamla goda tiden när han hade bruten rygg. Trevligt trevligt, inte ryggen då men svampen. Jag börjar bli duktig.

Idag har jag tagit quality time med mor och far. Jag har promenerat med mor och hund och jag har promenerat i skog med far och som sagt fått en massa små känner på köpet. Suck. Men trevligt i alla fall.

Annars har livet flutit på som vanligt och jag vet vilket mål jag strävar mot det här läsåret. Tro mig, det har ingenting med betyg att göra. Vad ska sånna vara bra till liksom ;P

Riesen gör en människa glad.

Korvgrillning och äppelpaj

Gårdagen var en bra dag. Delvis.
Matematik D kursen har dragit igång ordentligt och redan är det rena grekiskan vilket gör att jag kommer få jobba hårt. Men att lära sig grekiska är ingen omöjlighet och jag bara väntar på dagen då jag kan tala ett mattespråk endast och enbart riktigt inbitna matematiker förstår. Då är hela min själ nöjd och belåten, då får jag äntligen utlopp för min naturvetenskapliga läggning. Den som dock inte sträcker sig längre än till mitt vänstra lilfinger.
    Pappisen gav mig skjuts hem på sin mycket mycket gamla och ganska så fjuttiga men trots allt väldigt trevliga motorcykel. Jag tycker om att låtsas att jag får vinden i ansiktet fast jag egentligen har en sån där sak som man fäller ner som sitter på hjälmen som gör att vinden inte alls når till ansiktet utan nöjer sig med att trassla till mitt hår. Trevlig hemfärd alltså.
    Sedan förjade jag trixa och fixa med alla dessa färgglada scheman (NUMERA färgglada ska väl poängteras för det var precis vad jag kirrade hemma vid mitt skrivbord)
    Efter det kom alla goda vänner som jag känner (eller 10 stycken av dem) och vi grilligrillade maschmallows och korv. Tänk vilken mångfald det finns på korv. Vanlig tunn grillkorv. Vanlig tjock grillkorv. Korv med olika kryddning. Korv med skinn. Korv utan skinn. Och sist: HotDogs. Det är sådan korv som ingen människa med smak äter eftersom det knappast innehåller trevliga saker och alla vettiga människor säger sig ha förstått att korven inte är god. HotDogs är sådan korv jag äter. Sådan korv jag tvingar Bror att köpa åt mig när vi är och handlar. Alla småbarn äter ju HotDogs, och hur ska jag kunna hålla mig kvar vid mitt barnasinne om jag skär av banden med min barndom?? Nej tacka vet jag HotDogs som håller mig ung :)
    När det blev myggtimma packade vi in oss och mammas nybakta äppelpaj i bilarna och försvann hem till JenniPenni med ungefär en halv miljon filmer i väskan. Sedan skulle vi ägna en timma åt att bestämma vilken vi skulle se. Tillslut blev det tärning, enda sättet att samsas när man är så många med så många personligheter som vi var. Dude, where's my car tog hem segern och massor utav fnisselifniss från min sida där jag kurade i en otroligt skön soffa med min äppelpaj och snyltat godis. Yummi!
    Kvällens höjdpunkt var helt klart när JenniPenni upptäckte en mastodont spindel vid grillplatsen och tjöt samtidigt som Rebescha (försök förkorta Rebecca till något annat är becca, beccs eler becc, det låter inte klokt) sliter av sig skon och drämmer till stenhårt mot ImseVimse som mosats innan någon redig kar hunnit förstå vad som hänt. Tillläggas bör att Rebescha är den absolut tjejigaste tjejen i vårt sällskap som använder orden "åh, vad piiinsamt!" i var och varannan mening och  gör franskmanikyr varje dag och som precis efter sitt makabra dåd utbrister: "uuuyh spindlar är äckligt".  Flyttar jag hemifrån innan jag får man så flyttar jag ihop med Rebescha, eller någon annan trevlig som vet vad som gäller när det handlar om liv och död. Antingen ska ImseVimse dö av en sko eller så dör jag av hjärtattack. Jag väljer ImseVimse-mos.

Take care

Vi SKOLA leva tils vi dör

Hemma in hemmet igen.
Kommit tillbaka med diverse internskämt och en hel del insikter.
Känns bra.
Känns tråkigt.
Känns roligt.
Känns kallt.
Känns varmt (under täcket endast).
Känns trevligt med mammas mat.
Ungefär så går mina tankar just nu. Fast tänker så mycket gör jag förstås inte, jag bara strukturerar mitt liv (eller snarare ETT liv, för jag kommer inte hinna leva det) Och som det ser ut nu tänker jag säga "godmorgon världen"  den 1 oktober då jag kommer ut i luften och det verkliga livet igen. Till dess tänker jag krypa upp i sängen (OK skrivbordet, mindre skönt att sitta på stol men men...) och bara läsa tyska. Mummalainen BLÄ. Inte alls trevligt, men jag försöker lura mig själv. Det är min nya taktik inför alla problem. Startar NU.
Skolan har dragit igång, vilket jag tycker är roligt, men Elins ord piggade upp ännu mer; om EXAKT nio månader idag så sitter det en vit mössa på våra huvuden, vi springer ut från trappan och allt vad gymnasieproblem beträffar så är helvetet över. Ett mycket trevligt helvete dock. För jag är en sån där tönt som tycker om skolan och jag är stolt över att vara det.
Det är lite konstigt med alla dessa små knattar som knallar runt i heliga illaluktande korridorer numera. De ser ut att börja småskolan men ICKE, de är ett år yngre än mig och så var det med det. Punkt. Något frustrerande att de finns överallt bara. Mycket trevligare folk gick här innan, men de har blivit vuxna nu.
Flera nya kurser har börjat, och jag har ännu inte riktigt bestämt vilken som är bäst, det finns 4 som slåss om titeln.
Sovit har jag gjort idag mycket och länge och skönt och mer ska det bli. Sova är bra. Fast mer är 10 timmar per dygn är tydligen skadligt det också, jag har läst att det förkortar ens livstid med 4 år. Så ajja bajja bror och passa noga! Fast att bara ligga i sängen och blunda gilts inte som sömn. Det är bara bara bara nyttigt om man så gör det i 17 timmar i sträck eller inte. Det har jag bestämmt.
Jag har köpt pärm med register och plastfickor och färgpennor idag, och städat ur mitt skåp. Jag ska bli en seriös elev. Allt som fattas är ett svart pennfodral, jag fick det förklarat för mig att det inte alls duger med mitt röda otroligt vackert dekorerade pennfack. Tjii fick jag. Men tack för upplysningen.
Godnatt gott folk och trevlig kväll

14 timmar kvar

ÄNTLIGEN 12,2 kg.
Målet var 10, för att vara på säkra sidan men efter att ha våndats och slitits sönder och samman innifrån i två dagar tänker jag nöja mig med 12,2. Det finns liksom inget mer jag möjligtvis skulle kunna ens tänka på att plocka bort.
        Varenda millimeter av kläderna behöver jag och jag har till och med räknat hårnålarna för att bar ta med exakt antal som krävs. 28 st. Nej, ok det sista var inte sant, jag har inte räknat, men de är inte många.
De vita höga klackarna har fått ge vika.
Så även de randiga shortsen jag kommer sakna mycket.
Ännu ett par klänningar. 15 har nu tillslut landat på 4, eller var det 5? Nej 4. Jag grät på insidan.
Ett antal leggings, några bikinis.
Diverse tröjor, inte långärmade för det hade ju varit onöödigt att ta med sig ens.
Kjolen fick hängas tillbaka i garderoben...
It just goes on and on and on...
        Men som sagt, 12,2 kg. Och jag tänker vara stolt. Den som uppfann 15 kg regeln kan inte ha varit riktigt klok. Och definitivt inte kvinna. Bara min necessär väger ju 3 kg och då är bara det absolut mest livsnödvändiga -knappt- med. Tandkräm, solskydd mm får köpas därnere istället.
        Nej, nog klagar. Packningen är över. Bara handbagage kvar. Lätt som en plätt :)

Igår åt jag och Marie nattmacka i sängen. Knäckebröd. Det blev smuligt och äckligt att sova i, men mysigt ändå. Jag tycker om Marie och Marie tycker om mig. Hon har köpt nagellack till mig som jag ksa ha med mig. Rött.

Ikväll ska familjen åka på födelsedagskalas till söt-kusinen. 11år stor så grattis till honom. Jag räknas till familjen så jag ska följa med. Annars kunde jag tittat på film med vissa vänner, fast senare blir det nog film med andra vänner istället. Mia-Marian och Lisa-Fisan, vad ska vi se?

SOMMAR

Snart är det dax för ett dopp i det blå. Få bort sanden mellan tårna och svalka min kropp.

Fast nja, ok, dopp blir det nog inte förren senare ikväll och sand mellan tårna besitter jag ej. Tyvärr.

Jobb idag igen och hosthost snuva. Fast egentligen mest ont i halsen. Men hallå ,som att en förkylning någonsin stoppat någon!

Vi räknar ner dagarna nu. Eller det har vi ju gjort hela tiden men nu är det närmare än någonsin. Lördag tidigt tidigt far vi :) Det blir ungefär 84½ timma tills vi sitter på flyget :) Det är stört! Hur skulle det kunna gå vägen verkligen?

En trevlig mycket trevlig sak har hänt idag, men lite hemlis är det, elelr åtminstone inte min sak att berätta. Men en i min familj har en ny favoritleksak som i sin tur får en annan sak att säga brumbrum.

OCH ikväll blir det volleyboll. Skottek klockan åtta och alla vänner och bekanta är välkomna!

"Kan du jobba 15-22 idag?" - svar ja

Suck på alla myggor som envisas med att komma hit bara för att mamma vill ha öppet fönster och tänd lampa! Bara för att det är mig de biter så jag inte får sova :(

Tack gode Gud för jobb så att min dag blev bra! Annars hade jag legat här hemma och dagen hade just inte blivit någonting alls för att jag bara skulle tyckt synd om mig själv. Nej, tack och lov att jag har annat att göra :)
Och dagen idag har verklgien blivit bra! Men jag kan inte säga riktigt varför.. Gissa gissa

Försöker febrilt få tag på min tvilling men hon vägrar svara. Mia-Maria vi har saker att prata om innan jag kan sova ikväll!!!

Dumma dagen

Ja idag ska jag whina så förbered er.

Jag har 3 stycken myggbett på högerfot och de kliar så förskräckligt. Tror jag utvecklat allergi mot myggbett för foten är nästan dubbelt så stor :(

Jag har blivit förkyld. Kroppen tycker inte om att vara ute på kvällen. Aja baja mig. Så min hals gör ont och jag kunde knappt sova :(

Ja, då var det klart. Nu kan jag berätta något roligare:

Torpaspelen igår var riktigt riktigt underhållande. Och jag och Marie vi hittade oss en ny favorit. Oh ja! Gulligaste gulligast.

Och tidigare ringde en snäll själ från mitt arbete och erbjöd mig jobb idag så dagen kan fortfarande bli riktigt kalasfin. Trots att vädret missar mig och jag missar vädret.

Men det allra bästa det kommer nu: Imorgon mina damer och herrar ska jag träffa Josefa. Och det är LÄÄÄÄNGE sedan. Så länge sedan att det inte är värt att räkna efter. Men jag räknar ner timmarna tills vi ses. Jag har saknat henne.

Och för alla som inte vet det så är det den 6 augusti idag och för er som inte vet vad som är speciellt med den dagen i år är att vissa slutar sin semester och kommer tillbaka till jobbet och den lilla staden Ulricehamn, det är också trevligt :)

KalasKalasKalas

Jo tack, jag har fått det förklarat för mig nu, jag hade fel. Mitt liv går inte i ultrarapid, det går ju FORT. Jag hade visst fått saker och ting om bakfoten...

Fredagen var en härlig dag ska alla veta. Och jag måste korrigera ett till fel, min 18åriga vän fyllde 17. Det borde jag om någon veta. Det är ju hon och jag mot världen när det gäller att vara 90:ia och gå tillsammans med alla 89:or. Det är inte lätt ibland. För att ta ett exempel kan jag ju berätta om spexdagen när vi gick i 9:ian: När vi kommer in i aulan möts vi av en stor banderoll "Generation 89 ÄGER ALLT, allt annat suger". Kul. Vid sådana tillfällen är det tur att jag och Ebba har varandra. Så 17års kalas då som sagt... Kom hem inte jättejätte sent, bara inte tillräckligt tidigt om jag skulle varit fräsch till jobbet följande dag och man tar i beräkning att jag ser stort nöje i att väcka mina föräldrar och berätta allt roligt från kvällen varje gång jag kommer hem sent. Men de vill att jag ska väcka dem och visa att jag lever, det andra får de på köpet :)

Sen var det jobbjobbjobb och lika roligt som alltid. Förutom när jag blev instängd i pantrummet och skulle städa upp därinne bland droppande ölburkar och annat äckel. Men jag blev räddad av alla härliga kunder som kom som en flock och en till kassa behövde öppnas HJÄRTA
Jag åkte sedan iväg till Borås för att köpa present och jag kände värmen där jag gick i min långärmade tröja över skjortan men jag vägrade falla för trycket. Har man bestämt att sommarens väder varit det värsta på länge kan man ju inte bara ändra sig. Nej jag gick där och trivdes i min bastu. För att säga ännu en sanning såg klädseln mycket bättre ut med än utan tröja så då kunde jag ju inte ta av den.

Halv 7 var jag hemma hos mig igen och trodde att vi skulle vara på destination Kalas om en halvtimma.
Det sprack.
Maria åkte hemifrån sig strax före 7.
Vi ringde Lisa strax före halv 8 och då skulle hon göra sig iordning.
Vi väntade in yngsta fröken Carlsen som skulle träffa sina vänner.
Strax före halv 9 var vi där. I trädgården full av släkt och vänner. Och man kan ju säga att den var full i två bemärkelser. Vi trivdes.
Vi lärde känna nytt folk.
Vi träffade min rektor (som är mamma till födelsedagsbarnet, det hade jag ingen aning om)
Vi smakade champagne.
Vi presenterade oss.
Vi drog vidare (och tog de andra med oss)

Senare träffade vi andra vänner också.
Och "Ja, det är klart. BÄSTA VÄNNERNA!" kommentaren var den sötaste på hela kvällen tyckte jag och Mia-Maria tyckte säkert som mig :)

Strax efter 4 kom vi hem till mig. Och vi som sagt till mamma att vi skulle vara hemma tidigt... :S fast på ett sätt är det ju det, tidigt på morgonen liksom...
6.31 väckte väckarklockan oss första gången men vi stängde av.
Tur vi hade 3 alarm på.
Och att jag inte behövde kliva ur sängen. Förlåt för det min vän, men benen hade inte burit. Men jag vet precis ett sätt att gottgöra dig ;)
Mia-Maria åkte till jobbet. Jag gick in till lillasyster och la mig hos henne, men hon ville inte ha mig där och jag sov inne hos mig igen.
Och NU är jag pigg igen :)
Fast kust blir det inte förren imorgon, det är inget bra väder. Istället blir det torpa. Och alla som vill följa med dit kan bara slå en pling.

Take care

11 timmar och underbara 45 minuter

Imorgon börjar mitt liv gå i ultrarapid.
Imorgon ska jag plugga mellan 8.00 och 9.45
Imorgon ska vi baka tårtab till en 18års vän klockan 10
Jag ska gå till biblioteket och diverse andra ställen 11.50
Jag ska fika med sofia 12.30
Jag ska jobba klockan 14 till 19.30
Jag ska till ett annat jobb (dock inte jobba) kl 19.45
Jag ska till 18-åringen 20.30
Och jag ska komma hem sent på natten
Sen ska jag jobba 8.15 till eftermiddag.
Hem och byta om och på 20.årskalas
och sen... Nej vi ska inte prata om det

Jag ska berätta om 11 timmar och 45 minuter på mitt jobb.
Jag är många erfarenheter rikare.
Idag har jag sett en kvinna med GULT hår, alltså Gulgul, inte hlavgult utan riktigtriktigt påskkyckling gul, och med en grå utväxt ca 2 cm, ja ni fattar. Jag stod och tittade. Förlåt.

Jag har sett en kvinna som hade en ordentlig magtröja på sig. Den slutade ungefär mittemellan navel och bröst, och var knallröd. Men kvinnan pratade utlänska så det är lite förståligt. Nästan. Jag stod och tittade igen.

Jag har torkat upp ägggula.

Jag har slängt en 800grams godispåse med prima godis. Det enda felet på det var att någon tappat det i golvet. Det som var så goda smaker :(

Jag har blivit erbjuden skjuts ifall någon skulle hem till sig, men det skulle inte någon. Jag hade cykel.

Jag har sett någon någonstans där det är otroligt ovanligt att någon befinner sig när jag är där.

Jag har eskorterat en vuxen kvinna till toaletten och visat henne hur man låser. Det kändes ungefär som att jag var mamma och min lilla dotter skulle gå på toa själv för första gången.

Jag har ätit ett halvt kilo (inte en halv liter, notera KILO) hallon. Jag är MÄTT.

Ja, det var bara ett litet smakprov på denna underbara dag :)
Nu ska jag ta tag i mitt liv och studera tills hjärnan blöder.

Aufwidersen (det är felstavat men läs det som det låter så låter det bra)

Igår fyllde en väldigt söt tjej 18

Och jag visste inte att det var den 31:e juli...

Det finns endel människor som alltid gör rätt.
Som alltid gör som man ska.
De är inte många, men jag älskar dem.
Ungefär precis lika mycket som jag tycker bra om mitt jobb.
Finns det en bättre kund än de som ALLTID anstränger sig för att lägga varorna med sträckkoden åt rätt håll?

Idag kom jag återigen på varför mitt jobb är det bästa på jorden (för tillfället, inte för alltd - jag ska ju bli något STORT)
Mitt jobb är BÄST bäst BÄST och det är synd om dig som inte jobbar där. Jag skulle kunna jobba gratis :)

Evelina-Fina och Anders-Petter har kommit hem igen och jag saknade dem alldeles otroligt! (Mest Evve saknade jag och jo, det är sant) De är bruna och fina och jag är vit och ful. Men det ska vi ändra på! Natten till den 11:e bär det iväg. ÄNTLIGEN. Jag är redan laddad med massor av pirr i magen. Lycka!

Men ingenting tycks hända utan Mia-Maria vid min sida. Jag får ingen inspiration att skriva för det händer inte lika mycket utan henne. Lite ur gängorna känner jag. Men vi tar igen det snart :) Ikväll var roligt i alla fall

RSS 2.0