theresecarlsen

Att säga att jag varken haft tid eller ork att skriva lite är inte riktigt sanningen, så det säger jag inte.

Mycket har hänt sedan jag sist lät fingrarna flyta över tangentbordet, inte att förglömma har min näst äldste kusin tagit sitt förnuft till fånga och stadgat sig ordentligt med en söt Elin f.d. Wester som numer blivit min favorit kusinfru (och enda). Jag verkar ha en tendens att lista vilka människor jag tycker mest om här, en dålig egenskap då jag egentligen kanske inte finner skillnaden bland mina ingifta släktingar sådär förjordat stor. Men att få besitta en första plats kan väl inte vara så pjåkigt så ingen skada är skedd.
          Bröllopet var mycket vackert, och på grund av vissa läskiga osköna konstiga sovställningar hos min lilsis höll hennes frisyr hela dagen, med nackspärr som följd skulle jag tro men vill  man vara fin får man lida pin. Det är inte mer än rätt.

Något som också ägt rum de senaste dagarna är det otroliga konståkings VM i Scandinavium. Förutom att titta på herrar i trikåer som hoppar runt på is och damer som dansar till fiolmusik och par där den ena kastas upp i luften, tillsammans med min mor, har det inneburit att min första körning i Göteborg ägt rum. Jag klarade det ganska bra även om en illvillig man ville köra på mig efter att vi passerat Borås.
          Något jag nu i efterhand förstått är att min mor säkerligen hade mer än en anledning att inte låta mig och Marie gå själva och se konståkningen förren på uppvisningsgalan som var mycket intensiv utan pauser:

1. Hon ville givetvis själv gå och titta på allting då hon vunnit biljetten.
2. Hon ville nog inte riktigt lämna oss själva alltför länge då det finns så många framgångsrika herrar i närheten. 

För att utveckla det sistnämnda vill jag hänvisa till mitt och Maries samtal påväg tillbaka till bilen efter uppvisningen då vi båda berättade om vilken man vi valt ut i framtiden åt oss. Om någon hört oss som talade vårt språk hade jag skämts oerhört, men så var inte fallet; vi var omringade av Kanadensare och jag tvivlar bestämt på att de lär sig svenska i skolan. För att ännu mer baktala min syster vill jag hävda att hon är mer fåfäng och kräver högre rankning på sin framtida man än jag. Ingen av oss valde dock vinnaren, men Marie var bestämd på att det var han strax utanför prispallen som hon ville ha (nr 5), själv valde jag pojken på 13:e platsen med stor potensial att avancera.
Därmed var diskussionen slut.
Godnatt

Jag tänker "aldrig mer"
Det sker.
Som om ett videoband spolas tillbaka, spelas upp igen
Aldrig mer
Vill inte höra
Inte låta det beröra
Mig
Ord det finns i halsen, inga tankar att tala
Varje år.
Vi hör statistiken
Känner ni paniken?
Du tänker "aldrig mer"
Det sker.
Om och om och om igen.
Rewind, play, rewind, play, rewind...
Ett hjärta skriker "stanna"
Världen rullar på
Jag känner två.

Ja kära barn, nu sitter jag här så flitigt i rummet med luckan och nytt möblemang och tränar min proffesionella telefonröst: "Tingsholmsgymnasiets biljettförsäljning, det är Therese". Funderar på att ge mig in på banan på riktigt eller så skulle jag kunna hotta upp min tillvaro genom att svara Falukorv eller läsa upp veckans matsedel. Jag har inte riktigt bestämt mig.
Hur som helst flyter tiden något långsamt förbi.

Därför vill jag slå ett slag för att vänner som jag inte riktigt känner, men som tydligen känner mig och glädjer mig titt som tätt. Länge har jag funderat över att knåpa ihop ett litet tack här men inte riktigt kommit mig för med det då orden inte riktigt finns. Hur som helst så tycker jag om att få kort från sådana som kännt mig och som jag kännt och som delar minnen tillsammans med mig som jag knappt visste att jag hade.