Årets första...
Efter gårdagens grabbighet känner jag att det är dags att få tillbaka min gamla vanliga kvinnliga gnällighet: Under natten fick jag årets första myggbett.
Det är med blandade känslor som jag kliar på detta lilla röda som satt sig på min höft. Dels är det ett hat mot ett mycket litet djur som vill suga ut allt blod ur mina ådror, vilket jag tycker är oförskämt då jag trivs mycket bra med att vara vid liv och inte alls vill ändra på det. Dels känner jag mig tacksam över det vår- och sommartecken som bettet för med sig. Sommar sommar sommar. När det är ljust dugnet runt och man bestämmer sig för att grilla minst ett par gånger i veckan för att tillsist endast köpa färdiggrillade revben och potatissallad medan grillen står tom. När det är iskallt i det svenska vattnet och man ändå känner sig frestad av att ta sig ett dopp. När inga läxor och prov ens för ett ögonblick kan tynga ner en. När allt i livet känns lätt som en fjäder. När livet ter sig som en dans på sommaräng med krans i håret, fladdrande klänning och varma solstrålar. När man åker Lisebergsbanan tills man spyr. Allt detta ryms i den lilla lilla rosa-röda fläck som kliande ska pryda min höft ett par dagar.
Något om dagens temakväll (den första av många förhoppningsvis) är att jag då jag var på jakt efter grabbkläder fann flest klädsplagg i min lillasysters garderob - inte i min brors. Trots detta är min bror inte på något vis feminin. Vad vi av denna fakta kan tolka att min lillasyster måste vara, kan vi utelämna här.
Dock var det en genuint rolig tillställning och jag kände mig otroligt manlig med min djupa stämma och de coolaste glasögon man kan finna. Och nej, inte bryr väl jag mig om att solen gått ner, solbillor var ett måste.
Trots en trevlig kväll tror jag det mest komiska inslaget var då jag i min utstyrsel skulle skjutsa lilsis till sin maskerad då hon var iförd Grynetmundering, dvs knallrosa leggings, glittrande ballerinakjol, "ta ingen skit"-tröja och tiara. Det var ett antal människor som vände på huvudet under vår framfart. Speciellt då vi stannade för att tanka.
By the way; Merry-Berry berömde min utstyrsel på följande vis: "Den är helt sjukt bra! (Ja hon levde sig in i sin Grynet-roll på studs) Du ser ut som en bög!!!"
Ah, thank you very much, precis vad jag försökte uppnå.
Det är med blandade känslor som jag kliar på detta lilla röda som satt sig på min höft. Dels är det ett hat mot ett mycket litet djur som vill suga ut allt blod ur mina ådror, vilket jag tycker är oförskämt då jag trivs mycket bra med att vara vid liv och inte alls vill ändra på det. Dels känner jag mig tacksam över det vår- och sommartecken som bettet för med sig. Sommar sommar sommar. När det är ljust dugnet runt och man bestämmer sig för att grilla minst ett par gånger i veckan för att tillsist endast köpa färdiggrillade revben och potatissallad medan grillen står tom. När det är iskallt i det svenska vattnet och man ändå känner sig frestad av att ta sig ett dopp. När inga läxor och prov ens för ett ögonblick kan tynga ner en. När allt i livet känns lätt som en fjäder. När livet ter sig som en dans på sommaräng med krans i håret, fladdrande klänning och varma solstrålar. När man åker Lisebergsbanan tills man spyr. Allt detta ryms i den lilla lilla rosa-röda fläck som kliande ska pryda min höft ett par dagar.
Något om dagens temakväll (den första av många förhoppningsvis) är att jag då jag var på jakt efter grabbkläder fann flest klädsplagg i min lillasysters garderob - inte i min brors. Trots detta är min bror inte på något vis feminin. Vad vi av denna fakta kan tolka att min lillasyster måste vara, kan vi utelämna här.
Dock var det en genuint rolig tillställning och jag kände mig otroligt manlig med min djupa stämma och de coolaste glasögon man kan finna. Och nej, inte bryr väl jag mig om att solen gått ner, solbillor var ett måste.
Trots en trevlig kväll tror jag det mest komiska inslaget var då jag i min utstyrsel skulle skjutsa lilsis till sin maskerad då hon var iförd Grynetmundering, dvs knallrosa leggings, glittrande ballerinakjol, "ta ingen skit"-tröja och tiara. Det var ett antal människor som vände på huvudet under vår framfart. Speciellt då vi stannade för att tanka.
By the way; Merry-Berry berömde min utstyrsel på följande vis: "Den är helt sjukt bra! (Ja hon levde sig in i sin Grynet-roll på studs) Du ser ut som en bög!!!"
Ah, thank you very much, precis vad jag försökte uppnå.
Kommentarer
Postat av: Grönbyxan
Mannen, en mygga har invaderat även mig och myggbett, here I am.
Postat av: therese
Tack så hjärtligt för att du anser mig tillräckligt maskulin för den benämningen, Moderat-Johanna!
Trackback
