Broken vow, but life stays good :)
Men provet är gjort så det är ingen större skada skedd.
Något mer som är avklarat är spexfotograferingen varav vissa saker varit kul, andra chockande och vissa tråkiga.
Jag ska förklara:
Kul saker och "kul" saker (jag vet att du förstår skillnaden); Att klä ut sig är roligt. När det blir bra är det ännu roligare. Att gå runt naken i skolan är desto mindre roligt. För naken gick jag, naken i leggings och skjorta för VAR kära vänner var kjolen?! Jag hade klackskor (höga, sånna som ingen normal människa kan gå i utan att bryta fötterna) och slimmade svarta leggings så man ser allt som finns att se och allt som borde döljas. Lägg därtill en uppknäppt midjeknuten rosa skjorta, lockigt STORT hår med rosa hårband, läppstift och vita solglasögon - där har du hela bilden. Tänk dig också att jag gick ensam i en lång korridor som inte var så enslig som jag skulle önskat.
Försök även sätta dig in i scenariot att ajg pratar med fixarna i aulan och det knackar på dörren. Snäll som jag är öppnar jag och ser NSklassen stå därute på spexfotograferingsdagen iförda vanliga kläder med cowboyhattar på huvudet. Jag hade förväntat mig mycket av dem och tänkte i mitt stilla sinne "Gud vad ni är tråkiga!". De små "rara" pojkarna gick sedan snabbt bakom ett skynke och kom ut en minut senare - iförda hatt. (Notera att tillägget"vanliga kläder" är utelämnat) Iförda ENDAST hatt (och strumpor för att vara riktigt sanningsenlig). Chock eller vad?
Jag gömde mig bakom en god vän som klarade av pressen, innan jag snabbt vickade iväg på mina klackar. Utanför dörren mötte jag Nisse, denne räddare i nöden då mitt chocktillstånd var gravt. En halvtimma senare hade reaktionsfasen inträffat och vid dagens slut kan jag hävda mig vara mitt i bearbetningsfasen. Förhoppningsvis är jag redo att ta nya tag imorgon i den såkallade nyorienteringsfasen (utan de mardrömmar som hör till det posttraumatiska stressyndromet) För visst vill jag hävda mig ha upplevt en traumatisk händelse och anser mig just nu vara inne i en traumatisk kris. Förhoppningsvis utvecklar jag inte en fobi eller ångestneuros till följd av händelsen men det kommer kräva mycket hårt arbete innan jag är helt återställd.
Och, JA, jag har haft prov om psykiatri idag)
De tråkiga sakerna som sedan följde skall vi inte uppehålla oss vid.
Jag säger bara: Hellre GRIS än Grease, tyckte några och min tanke var tvärtom.
Denna lilla incident vägdes dock snabbt upp av diverse bekanta varav vissa vet hur en cirkelhälsning ser ut - You and me Samuel, vi äger! Haha...
Andra vänner har varit coola och slår takter när jag lallar vilket också är berättigat ett tack så en stor eloge till en stor vän med tröjan "Liten men tuff".
Take care now, bye bye then :)
ojoj, lilla vän, kära vän.
Du tror att du vet, men skenet kan bedra så mycket.
=)
Men visst, lita på din magkänsla du.. hahah.
tack, jag är hellre en söt tönt än en tönt. Men visst kan jag göra något litet (OBS!) medgivelse. Någon gång. Och du kan ju fortsätta försöka få mig ur balans. För det antar jag är det du håller på med nu?
kramis
"Jag gömde mig bakom en god vän som klarade av pressen". Klarade pressen? Klarade pressen?! Jag har fortfarande värk i min ögon, skakande fingrar och ofokuserade tankar. Jag har inte ens gått vidare till reaktionsfasen, jag är fortfarande i chock och behöver hjälp. Det är nästan så man ska kräva skadeståndsersättning.
fan vad pryda ni är, är ni överklasskärringar allihopa? är det så konstigt att se en naken kropp, bara så att ni vet så är de det mest naturliga som finns! i fortsättningen så kommer NS att vandra skolanskorridorer endast iförd hat, det var redan bestämt på NS stämman i helgen.
Ja, så illa är det att se nakna kroppar när man bara är en oskyldig fotograf och skolelev som gör sitt bästa för att leverera en god årsbok.
Visst finns det en lag som säger att det är olagligt att vara naken på offentlig plats? Så sorry ns, etablissemanget är emot er.
