theresecarlsen

Jag vet att jag inte alltid tar mig tid før dig. Førlåt.
Men nu har jag æntligen sprungit  till biblioteket.
Det ær næmligen så att jag ær den enda i vår lægenhet som inte har tilltræde till en dator precis exakt nær jag ønskar.
Johanna-Banan och Ena har sina pojkvænnersdatorer (och de har sina pojkvænner), Elin har en dator att anvænda på Evita (och en galen chefs pojkvænn, också på Evita Espressobar). Men nu ær jag hær.
En førkylning, ett førældrabesøk med MAT och mikro, några turer i parken dær jag och Elin ska gifta oss (inte med varandra vad vi vet) och en del øvertid på jobbet ær ungefær vad som hunnits med.
Om jag inte berættat det så fungerar vår tvættmaskin fortfarande inte s vi bær tvætt  tværs genom Oslo ett par gånger i veckan och får herrbesøk till kvællen - endast och allenast før att vi ska slippa bæra tvætten tillbaka sjælva :)

Det ær konstigt med stora - eller åtminstone større-æn-Ulricehamn - stæder, man træffar på så mycket. Typ som dværgar, och enda anledningen att jag kom på att det var en dværg var att nær jag var en meter bakom henne upptæckte jag att hon var aningen kortare æn jag, dærav drog jag slutsatsen... Men man ser mindre trevliga saker också tyværr, som uteliggare, alkoholister och annat. Det ær sorgligt.