theresecarlsen

Det finns minst två saker i mitt liv jag aldrig tycks växa ifrån. Två saker som alltid upprepas.
Det ena är att jag titt som tätt stänger av min väckerklocka i sömnen och vaknar en timma försent när det är skoldag. Man kan tycka att jag efter nästan 12 år i skolan borde lärt mig hur en väckarklocka låter och vad som är meningen med ringfunktionen, men så länge jag trots allt försover mig får man väl räkna med att även det andra sitter i.

Tillbaka från en härlig helg i Alingsås och njuter med visst vemod av min allra sista dag på mitt allra sista jullov. Imorgon är det över, finito. Framför väntar den kanske mest ansträngande terminen hittills. Samtidigt den allra roligaste och på samma gång den ledsammaste. Ja en termin som denna innehåller mycket känslor hit och dit, myckt förväntan och förtvivlan. Tur för mig att jag vet vart det bär till hösten, men sedan är det allt en aning dimmigt på livets väg.

Mitt sista jullov tänker jag förövrigt avsluta lite snabbare än nödvändigt; jag ska ta mig en liten sväng till skolan redan idag och fixa lite.

Ja, det var nog allt. Tingsholm here I come...