"Sir, do you like yourself?" - "What's not to like?!"
Ja, det kan ju tyckas en aning ovanligt att ajg min första lovdag väljer att kliva upp 05.38. Det kan det ju absolut. Men nu är det så att man gör ju självklart allt för att vara sina medmänniskor tillags och köpa dem fina julklappar och då var jag tvungen då mammisen åkte tidigt till jobbet och jag skulle följa med. Så här sitter jag inne på personalrelaxen medan mamman och arbetskompisarna är där ute och gör samhället en tjänst genom att rädda liv. Det känns som att vår arbetsbörda är jämt fördelad.
Imorse innan vi åkte läste jag endel av de jullkort vi fått varpå det stod klart för mig att min blogg tydligen är mer spridd än jag tidigare inbillat mig. Min kära kusinman Micke har tydligen hittat hit, vilket är mycket trevligt. Micke är min favoritkusinman förövrigt. Jag har två stycken och det kan ju tyckas att det är svårt och välja men man måste ju värna om gamla relationer och Micke har faktiskt varit med avsevärt mycket längre, han läser min blogg och han befriade mig från min hund i ett par månader förra året så ja, av tre jämförelser mellan de två måste jag säga att Micke för denna gång kliver ur "duellen" med det avsevärt längre strået och det är bara att önska Daniel (den andre kusinmannen som jag förövrigt också tycker om) bättre lycka nästa gång, för jag och Micke vi är såhär *korsar fingrarna*.
OK, nog smörat för den något äldre åldern, dvs den med hus villa och volvo.
Efter skolavslutningen tog jag och Ellie åter upp vår bekantskap på riktigt genom att göra en stor kompromiss - hon ville åka till Borås för att handla julklappar och jag sa OK ifall vi kollade på biopremiären av Förtrollad, en underbar film. Med inslag från alla de prinsessagor jag velat vara en del av när jag var yngre samt en helt ny historia, för sagan tog delvis plats i NewYork som tydligen inte är en romantisk och trevlig stad. Filmen innehöll självklart en ond styvmor som kom med underbara kommentarer samt en mycket söt men ack så korkad prins som i verkligheten var så självupptagen så det var löjligtroligt och en tjänare som annars spelat rollen som Skabbers männskligagestalt i HarryPotter, och han kommer för mig alltid vara en råtta. Så Skabbers (som i filmen inte alls hette så) frågade prinsen: Sir, do you like yourself? Och den dumme självupptagne prinsen såg frågande på honom och svarade: What's not to like?! Härligt härligt. Underbar underbar film. Det var jag och Ellie och alla treåringar som dragit dit sina mammor för att titta. Och det var jag som började med en liten låg applåd i slutet av ren spontanitet och det var många som följde mitt expemel (ni ser här vilken förebild jag är för många unga då jag vågar ta initiativet och följa mina handklappningsreflexer) tills en liten pojke säger "Varför klappar alla?" Och salongen tystnade. Tack så väldigt för det, det var som om alla gläjde och julkänsla bara rann ur kroppen på mig. Han var precis som en Dementor i HarryPotter, runt honom blir det kallt och man tror aldrig man ska kunna bli glad igen. Usch för att uppfostra sådana barn!
Jag hoppas verkligen att ni uppmärksammade mitt påhopp mot den yngre generationen för det är inte varje dag ett sådant kommer från mig då barn i allmänhet är så söta, som grannpojken som skrattar så fort jag är i närheten ohc är så söt i tomteluva :)
Nu är det dags att sjunka ner i relaxfåtöljen och fördriva tiden med Stolthet och Fördom (För av någon konstig anledning har inga affärer öppet kvart över 7 en lördagmorgon. Inte ens mitt älskade ICA)
GodJul på er allesammans :)
Imorse innan vi åkte läste jag endel av de jullkort vi fått varpå det stod klart för mig att min blogg tydligen är mer spridd än jag tidigare inbillat mig. Min kära kusinman Micke har tydligen hittat hit, vilket är mycket trevligt. Micke är min favoritkusinman förövrigt. Jag har två stycken och det kan ju tyckas att det är svårt och välja men man måste ju värna om gamla relationer och Micke har faktiskt varit med avsevärt mycket längre, han läser min blogg och han befriade mig från min hund i ett par månader förra året så ja, av tre jämförelser mellan de två måste jag säga att Micke för denna gång kliver ur "duellen" med det avsevärt längre strået och det är bara att önska Daniel (den andre kusinmannen som jag förövrigt också tycker om) bättre lycka nästa gång, för jag och Micke vi är såhär *korsar fingrarna*.
OK, nog smörat för den något äldre åldern, dvs den med hus villa och volvo.
Efter skolavslutningen tog jag och Ellie åter upp vår bekantskap på riktigt genom att göra en stor kompromiss - hon ville åka till Borås för att handla julklappar och jag sa OK ifall vi kollade på biopremiären av Förtrollad, en underbar film. Med inslag från alla de prinsessagor jag velat vara en del av när jag var yngre samt en helt ny historia, för sagan tog delvis plats i NewYork som tydligen inte är en romantisk och trevlig stad. Filmen innehöll självklart en ond styvmor som kom med underbara kommentarer samt en mycket söt men ack så korkad prins som i verkligheten var så självupptagen så det var löjligtroligt och en tjänare som annars spelat rollen som Skabbers männskligagestalt i HarryPotter, och han kommer för mig alltid vara en råtta. Så Skabbers (som i filmen inte alls hette så) frågade prinsen: Sir, do you like yourself? Och den dumme självupptagne prinsen såg frågande på honom och svarade: What's not to like?! Härligt härligt. Underbar underbar film. Det var jag och Ellie och alla treåringar som dragit dit sina mammor för att titta. Och det var jag som började med en liten låg applåd i slutet av ren spontanitet och det var många som följde mitt expemel (ni ser här vilken förebild jag är för många unga då jag vågar ta initiativet och följa mina handklappningsreflexer) tills en liten pojke säger "Varför klappar alla?" Och salongen tystnade. Tack så väldigt för det, det var som om alla gläjde och julkänsla bara rann ur kroppen på mig. Han var precis som en Dementor i HarryPotter, runt honom blir det kallt och man tror aldrig man ska kunna bli glad igen. Usch för att uppfostra sådana barn!
Jag hoppas verkligen att ni uppmärksammade mitt påhopp mot den yngre generationen för det är inte varje dag ett sådant kommer från mig då barn i allmänhet är så söta, som grannpojken som skrattar så fort jag är i närheten ohc är så söt i tomteluva :)
Nu är det dags att sjunka ner i relaxfåtöljen och fördriva tiden med Stolthet och Fördom (För av någon konstig anledning har inga affärer öppet kvart över 7 en lördagmorgon. Inte ens mitt älskade ICA)
GodJul på er allesammans :)
Kommentarer
Trackback
